Zombie - Devouring brains since 1984

Någongång vid elva gick jag till sängs, vid tolv vaknade jag och reagerade på avsaknaden av varm manskropp vid min sida, och den totala tystnaden i lägenheten. Skickade ett sms, och plötsligt stod han vid fotändan. Efter lite äventyrande i storrummet (vi var på jakt efter något som luktar konstigt därinne, men kan inte för våra liv hitta något) kröp vi tillsammans ner i sängens värme igen. Nästipp mot nästipp, ibland ihopsmälta ryggradar och delad hud, låg vi någon timme och pratade. Om oss, framtiden, om vad vi tycker och vill och uppskattar hos den andre. Sedan somnade vi båda leende, med våra armar och ben slingrade om varandra.

Idag skall jag jobba igen. Det blir femte passet den här månaden; ypperligt! Blir lite slantar i julkassan :)
Jobba är kul: Jag har något att göra, jag får socialisera lite, jag tjänar pengar och jag känner lite människovärde. Enda nackdelen (bortsett från saker jag råkar störa mig på, samt en väldigt värkande kropp vid hemgång) är att jag inte kan äta lunch med Kärleksmonster. Vi äter ju alltid lunch tillsammans; Han, jag och Debbie Travis. Idag blir det han, kanske Debbie. Fast jag tvivlar på att han ser på det när han äter själv, jag misstänker att han leker med Tryggtorkel istället.

Vi får kela ikväll istället.
Om inte annat tänker jag utnyttja honom att applicera Tigerbalsam på mig när jag ömmar under aftonen. Jobba är som sagt kul, men min rygg är inte alltid på lekhumör.