Lass mich dein Sklave sein

Hemma igen, sedan några timmar. Två, för att vara nästan exakt.

Har spelat lite WoW. Jag är dock så trött att jag knappt orkar hålla ögonen uppe. Konstigt... Sov hos Viktor i nättras, somnade kanske vid tre och vaknade först halv elva och sedan ett. Så varför är jag så trött att jag känner mig illamående?

KULT gick bra. Vi har inte dött ännu :)
Börjar känna att jag har lite mer grepp om min karaktär, den ryska utbytesstudenten Natalia, nu. Eva Schultz var en lättare roll, hon var så förvirrad och det passade eftersom jag själv inte hade någon koll alls. Man agerar ju ändå lite annorlunda när man vet vad som kan hända ens karaktär.
Lagom läskigt dock, haha. Det är inte alls charmigt när man är på ett ställe man aldrig sett förut, men där man ändå känner sig hemma på en sorgset sätt, och det kommer ett trettiotal humanoida varelser springande med kedjor, stålrör och andra saker. De jagade en man, och vi hann fly in och gömma oss i ett gigantiskt, labyrintiskt palats, men vi hörde ljud utifrån. "Ni hör ljud som får er att tänka på när djur äter" typ. Eww.

Jag undrar var jag har Evas dagboksinlägg liggande... Det sammanfattar ganska väl hur förvirrad hon var, och vilka extremt konstiga förhållanden hennes liv drogs in i. Stackars lilla :(
Eftersom vi misslyckades med den kampanjen och alla utom Eva hamnade i helvetet så slutade det för henne med att hon irrade runt ensam i vinterkylan på Stockholms gator, vansinnig.

Skall gå till macken och köpa chips, tänkte jag. Orkar inte fixa kvällsmat, jag skall packa lite och sedan skall jag äta chips och se på Twisted. Och spela lite WoW. Och ta hand om disken.. Fast jag diskar nog imorgon. Saker som innebär en kraftansträngning är lite väl för mig idag. Förstår inte alls var mina krafter tagit vägen, det känns som att jag inte har ätit på tre veckor...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0