I die each time I hear this song

Det är något som gör mig avtrubbad, disträ, bortkollrad, vilsen och allmänt confuxxed. Men jag vet inte vad. Tiden rinner iväg snabbt som sjutton och jag har ingen större koll på vad jag gör eller bör göra just nu. Det är förvirrande och jag gillar det inte.

Just nu vill jag socialisera, men det är ingen som har tid med mig. Det är synd. Jag vill prata, fnissa, röra på mig, ha ögonkontakt, äta något, dricka något och vara glad i sällskap. Just nu fungerar inte ens WoW för att få mig att samla mig, för ingen är online och jag blir sjuk på att spela helt ensam. Det var därför jag bytte server sist, och blir det aldrig bättre än såhär känns det som att min spelkarriär kan vara på väg att gå över. Jag måste få prata när jag gör saker! Det är därför jag lägger laptopen inloggad på MSN på stolen bredvid och hela tiden fastnar där istället för att döda dinosaurier och whatnot. Jag vill ju levla så att jag får spela med de stora pojkarna, men när de stora pojkarna aldrig är online och pratar med mig så tröttnar jag. Så enkelt är det.

Att prata och socialisera har alltid räddat mig. Ligger jag sjuk och någon ringer blir jag oerhört mycket piggare efter att ha pratat skit i telefon i en halvtimme. Sitter jag deppig och faktiskt orkar prata med folk så blir jag alltid på bättre humör om de lyckas få mig att byta ämne, börja tänka på annat och tappa tråden. Är jag på gott humör blir det alltid bättre när jag får prata av mig med mina vänner.
Men att bara sitta här och stirra in i väggen eller att då och då slött kolla om någon faktiskt är aktiv på MSN... det ger inget.

Jag vill fika. Nu. Sedan. Ikväll. För fem minuter sedan. Skulle någon vilja fika med mig nu hade jag nog sådär gått sönder av lycka för jag vill ut ut ut i det här vädret och jag vill socialisera. MEN NEJ. Ohwell.
Solen har uppenbarligen redan givit mig huvudvärk idag och jag får väl ställa mig i duschen istället. Det är ju min mirakelkur nummer två. Duscha och prata, that's what keeps me going.

Jag vill se på film. Ikväll får det nog bli flobba chips och se på diverse film eller Frasier.
Kein KULT für mich anymore.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0