Spriten gör oss paranoid.

Min säng hade attackutvecklat sig när jag kom hem. Suck. Nu går den inte att stänga igen, bläääh. Måste typ plocka ur madrassen och allt, och det är ju lagom lame.
Jaja. Möta Martin vid tåget samt handla saker att göra muffins och pannkakor av.

Mensvärk så att jag gnyr. Folk glodde på mig på tåget. Dumma dum-kropp.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0