I was about to join them

Hemma igen!
Ett och ett halvt dygn sedan jag postade sist...

Rollspel igår var kul som vanligt, jag gillar att få döda saker hårt. Min lilla ahroun är cliath numera, och hårdare än någonsin!

Vi sov ju som sagt var över i Helsingborg i nättras, vilket var riktigt trevligt imorse när vi fick en tvåtimmars sovmorgon. Jag kan ju lätt säga att den behövdes, eftersom jag blev riden av maran i nättras. Fanskap.
RIKTIGT hemsk dröm, jag vet inte om jag var närvarande eller bara betraktare, men det var... well... Det fanns ett rum, det kan ha varit ett källarförråd eller bara haft samma känsla som ett källarförråd, och det gick in en kvinna där. Hon var ganska vidrig, men ändå. Tittade på en hylla (gråa billy-hyllor) och såg en man i en stor grå kanindräkt (tänk Donnie Darko) där ansiktet syntes (tänk Teletubbies). Ansiktet var gråspräckligt, smutsigt och helt tömt på mänskliga känslor. Ögonen var vita och äckliga. Hon tittade åt andra hyllan, då var han där istället (först på höger, sedan på vänster sida) och han tog henne och släpade med sig henne in i ett rum längre in i rummet de befann sig i först. När de försvinner in i nästa mörka rum hörs ett jätteläskigt väsande vrålande skrikljud. Mörker.
Ny scen, en man går in i samma förrådsrum, och tittar först åt höger och ser kaninen, sedan åt vänster och ser kaninen där och sedan vill han ta sig rakt fram, men kaninmannen står framför honom nu och släpar med sig honom också. Samma vidriga vrål, och jag vaknade till av att jag darrade intill Nathaniel. Det är svårt att förmedla exakt HUR djävla hemskt det här var, men jag kan ju säga att jag tvingade Nathaniel att följa mig till toaletten och sedan vänta utanför medan jag satt där inne och inbillade mig att kaninen stod i badkaret. Sedan skulle Nath in, jag stod ensam ute och stirrade vilt omkring mig i tre olika riktningar, övertygad om att kaninen skulle komma. Sedan tog det mig en halvtimme att somna trots att jag var så trött att jag darrade, eftersom jag var livrädd att kaninen skulle finnas kvar i mitt huvud och vänta på att dra med MIG in i det mörka rummet, och att det var min tur att skrika på det där viset.
Somnade till slut, efter att ha rabblat upp regler för adverb i huvudet. Nath skrattade åt mig, men det hjälpte mig ju att tänka på annat än en djävla mördarman i kanindräkt och döda ögon. Usch.
Varit illa till mods hela dagen, faktiskt.

WALL OF TEXT CRITS YOU FOR 2302 ARCANE DAMAGE. Förlåt.
Jag vet bara att jag själv uppskattar att backtracka och se vad jag har drömt tidigare, och en dröm som påverkar mig såhär hårt är värd att skriva ner.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0